Denna blogg handlar om vår familj som numera har två barn. Vi längtar inte längre efter syskon som rubriken antyder. Dock kommer känslan av väntan och längtan på barn och syskon alltid finnas kvar som ett minne.
Bild över Kina
Kina - landet som gjort oss till barnfamilj
Sökmotor
Anpassad sökning
17 Augusti
Jaha, nu är sonen "inskolad". Tre dagar har jag och han varit på hans förskola och lekt och haft trevligt. Sonen släppte taget om mig ganska snabbt och har tagit kontakt med personalen på ett bra sätt. Vi föräldrar fick några uppdrag att utföra och gjorde dem tillsammans, så vi har lärt känna varandra lite grand också. Sonen sover fortfarande efter lunch och det har också gått bra. På måndag är det så dags att lämna honom där, och jag hoppas att det ska gå bra.
8 Augusti
I dag är det fyra år sedan OS invigdes i Peking. Då hade vi två år kvar innan barnbesked, men visste inte att det skulle dröja så länge till.
Sonen har faktiskt varit duktig att ta det illasmakande Kåvepeninet, i morgon är det två doser sedan är han klart. Hoppas nu det räcker med medicin för ett tag.
Jag har jobbat i tre dagar redan och tiden har gått fort. Jag har ställt i ordning mitt kontor så gott det går - väntar på nya möbler som kommer om några veckor. Det har varit roligt att träffa kollegorna nya som gamla. Verksamheten är inte riktigt igång ännu varför vi har kunnat ta det lugnt.
I dag om en vecka startar inskolningen för sonen på förskola. Det ska bli intressant att se hur en 3-dagarsinskolning går till. För dottern tog det nästan tre veckor...
31 Juli
Jämmer och elände. Sonen har fått borrelia. Vi upptäckte en ring på hans vänstra flank i går och ringde vårdcentralen. Fick en tid ganska snabbt och därefter recept på Kåvepenin i flytande form. På natten vaknade han med 40 graders feber, vilken håller i sig. Han blir dock som en Duracell-kanin efter Alvedon, men när den släpper blir han febrig igen. Vi fick ställa in en resa till broderns lantställe tyvärr. Nu blir de sista dagarna innan mitt arbete startar hemma i stället för att vara borta. Han uppskattar inte direkt medicinen och den ska tas i tio dagar. Hoppas han accepterar den bättre om ett par dagar.
25 Juli
I går kom vi hem från en tvåveckorsvistelse i södra Finland. Vi har upplevt regn och regn igen, precis som många här hemma. Dock haft trevligt sällskap av släkt. Sonen har varit den som mest uppskattat vädret - vilken liten kille älskar inte att leka i vattenpölar och med lera, sand osv? Det som jag mest uppskattat har varit den vedeldade bastun och sjön intill, inte gör det väl något att det regnar när man ska bada? Blöt blir man ju i alla fall! Vi har fått varit med om att se små grodor stiga ur sjön vid regnigt väder och sedan följa dem på färden till säker mark. Dessutom sett större djur som älgar i skogen. En hel del blåbär har det blivit liksom finsk korv. Lite shopping i rean har vi hunnit med också.
Nu har jag 1,5 vecka kvar på min föräldraledighet, som påbörjades oktober 2010, (eller nåja, jag går på vårdnadsbidrag sedan mars) innan jag börjar jobba. En vecka jobbar jag, sedan är det inskolning på förskola och sedan åter till jobbet. Det är nu det börjar, vardagslivet med småbarn i förskola, hushållsarbete som ska skötas på de få timmar man har kvar av dagen på kvällstid och den gemenskap vi funnit i andra adoptivföräldrar försvinner så smått. Annat tar vid men jag kommer sakna en hel del och detta var sista föräldraledigheten för oss då det inte blir några fler barn i den här familjen. Sedan får vi vänta in barnbarn om sådär 20 år eller så. Vi får hoppas att våra barn vill ha barn i vuxen ålder.
Dottern ser fram emot att skolan startar om ett par veckor då hon saknar sina klasskamrater. Dessutom ser hon fram emot att få börja ridskola till hösten.
Vad har ni haft för er under sommaren?
30 Juni
Nu är det svensk sommar, med varierat väder alltså. Midsommarhelgen tillbringades tillsammans med goda vänner på en camping utmed Mälaren. Vi klarade oss från regn i princip - det regnade på natten och sedan på väg hemåt kom regnet när vi satt i bilen.
Veckan som varit har ägnats åt bland annat besök på vår ÖF som är öppet nästan hela sommaren. Alltid lika trevligt men det börjar kännas att det inte är så många gånger kvar då sonen skolas in på förskola i augusti. Min föräldraledighet har varit lång, så jag har inget att gnälla över där, men det är ändå med lite sorg som jag lämnar den bakom mig när jag börjar jobba i augusti. Det blir inga fler långa föräldraledigheter för vår del, då det inte blir fler barn i familjen.
I sommar har vi en hel del planerat som vi alla ser fram emot. Rapport kommer senare i sommar.
Annars är det mest potträning som snurrar i huvudet på mig men inte på sonen. Vissa dagar säger han till varje gång medan han andra dagar inte bryr sig om ifall han blir blöt. Ibland börjar jag misströsta och tro att han kommer ha blöjor fram tills det är dags att ha dem igen - på ålderdomshemmet :-(
10 Juni
Nyligen hemkomna efter sonens återträff med hans kinaresegrupp. Vi var sex familjer och vår mormor på återträfen. Vi bodde på ett vandrarhem och hade tur för det kom bara några regnstänk på oss under kvällen. Vi tillbringade dagen mestadels utomhus. Det var roligt att se hur barnen växt och utvecklats sedan vi sågs förra året. Att också återse och åter bekanta sig med föräldrarna i gruppen var trevligt. Trötta är vi dock ikväll allesammans. Det ska bli skönt att få lägga sig tidigt ikväll.
30 Maj
Dagar och veckor bara flyger iväg. Snart är det sommarlov för dottern och den sista långa lediga sommaren för mig på många år (får vänta på pensionen om cirka 25 år). I helgen hade vi goda vänner på besök och det var roligt som vanligt. Vi satt och tittade på Eurovision på kvällen och stortjejerna satt och såg alla bidragen innan de fick lägga sig. Det var först på morgonen som vi fick reda på vem som vann. Jag har inte sett på Eurovision på väldigt många år och denna kväll satt jag och de andra vuxna och kommenterade diverse frisyrer, bakande ryska tanter osv. Det blev många glada skratt i TV-soffan.
Fortfarande är det ett antal gånger kvar på den ÖF för adoptivbarn vi besöker en gång i veckan, så dottern lär få följa med när sommarlovet börjat. Jag kommer sakna sällskapet och gänget som blivit en sådan sammansvetsad grupp. Vi har kommit överens om att försöka träffas en gång/termin med barnen. Jag går tillbaka i arbete i augusti och har då varit hemma i 22 månader om man bortser från att jag arbetade hela juni förra året samt att jag varit inne på timme på mitt jobb lite då och då. Jag ska inte klaga, jag har verkligen fått njuta av föräldraledigheten men kommer ändå sakna den när arbetet väl sätter igång och sonen skolats in på förskolan. Det blir inga fler barn för vår del, ålder och ekonomi sätter stopp för det.
Fortfarande är det ett antal gånger kvar på den ÖF för adoptivbarn vi besöker en gång i veckan, så dottern lär få följa med när sommarlovet börjat. Jag kommer sakna sällskapet och gänget som blivit en sådan sammansvetsad grupp. Vi har kommit överens om att försöka träffas en gång/termin med barnen. Jag går tillbaka i arbete i augusti och har då varit hemma i 22 månader om man bortser från att jag arbetade hela juni förra året samt att jag varit inne på timme på mitt jobb lite då och då. Jag ska inte klaga, jag har verkligen fått njuta av föräldraledigheten men kommer ändå sakna den när arbetet väl sätter igång och sonen skolats in på förskolan. Det blir inga fler barn för vår del, ålder och ekonomi sätter stopp för det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)