Intet nytt på östfronten och CCAA. "Hela världen" (d.v.s. adoptionsvärlden/Kina) väntar på att få veta hur långt matchningarna är gjorda in i oktober 2005 ansökningar. Jag har personligen inga vänner som väntar BB (barnbesked) just nu, men det är alltid lika spännande att veta. Väntar också på att få reda på när vår ansökan är granskad. CCAA:s hemsida är inte uppdaterad vad gäller granskning av dokument. Vi är ju inloggade i maj och det vore ju trevligt att ha passerat granskningen i alla fall.
Under förra väntan var jag helt på det klara med att "nu väntar vi barn och det blir barn" så fort ansökan gått iväg! Den här gången, med mycket längre väntetider, så har man mer tid att fundera och hinna bli orolig för att "något ska hända", som ska sätta käppar i hjulen... Vill därför åtminstone ha granskningen avklarad och sedan är det sista sträckan kvar, fram till matchning och BB.
Dottern är inte särdeles helt positiv till att bli storasyster. Jag vet inte om hon förstår att det blir konkurrens om mamma och pappa när ett till barn ska bo här hos oss! Dock verkar hon ibland tycka att det ska bli roligt, hon ser ju våra vänners barn som är fler än ett och att då har man ju någon att leka med hemma. Det som mest intresserar henne just nu är att få besöka kinesiska muren och att få handla med sina pengar... Leksaker kanske??? Allt i sparbössan kommer vi växla in till kinesiska pengar så hon har något att shoppa med.
Bild över Kina
Kina - landet som gjort oss till barnfamilj
Sökmotor
Anpassad sökning
30 Januari
Så, sitter här hemma och väntar på att åka och hämta dottern på dagis. Har fått en släng av influensa och har således varit hemma från jobbet. Hoppas kunna gå senare i veckan.
Har läst vår resedagbok från förra Kinaresan, och när man gör det så längtar man ju ännu mer att få åka igen. Att få uppleva Kina, träffa nya vänner (resgruppen) och få sitt efterlängtade barn!! Men, som sagt, det lär nog dröja till 2008 innan det är dags för resan till Mittens Rike.
Har läst vår resedagbok från förra Kinaresan, och när man gör det så längtar man ju ännu mer att få åka igen. Att få uppleva Kina, träffa nya vänner (resgruppen) och få sitt efterlängtade barn!! Men, som sagt, det lär nog dröja till 2008 innan det är dags för resan till Mittens Rike.
28 Januari
Så, då var det avklarat! Dottern har sovit borta för första gången utan vare sig mamma eller pappa med och allt gick jättebra! Vi föräldrar hade en biokväll med goda vänner och fick möjligheten att sova ut på morgonen. Jag vaknade hyfsat tidigt, men känslan av att kunna ligga och dra sig utan att någon står vid sängen och säger "mammaaa, jag är hungrig, jag vill ha frukost!" var ganska skön. Även om det kändes ovant och lite konstigt att hon inte delade söndagsmorgonen med oss.
Skönt att veta att det fungerar att hon sover borta om vi ska göra något barnfritt.
Så var denna helgen över. En ny vecka börjar och den kommer gå rasande fort skulle jag tro. Jag ser fram emot fredag, då jag ska på tjejmiddag med mina gymnasiekompisar! Det brukar alltid vara trevligt.
Skönt att veta att det fungerar att hon sover borta om vi ska göra något barnfritt.
Så var denna helgen över. En ny vecka börjar och den kommer gå rasande fort skulle jag tro. Jag ser fram emot fredag, då jag ska på tjejmiddag med mina gymnasiekompisar! Det brukar alltid vara trevligt.
25 Januari
Kväll igen. Dagarna går fort och kvällarna likaså. I morgon är det fredag och då ska hela familjen ut och äta lite god mat på en närliggande restaurang. Det är inte något vi brukar göra ofta, men första lönen på året kommer och det kan vara lite mysigt tycker vi.
Till helgen är det dags att prova att låta dottern sova över hemma hos mormor och morfar. Första natten vi sover utan henne på snart 2 år. Vi tror att det kommer att gå bra, då dottern har en bra relation till sina morföräldrar och de har vaktat henne här hemma när vi varit borta. Lite konstigt blir det nog och den sovmorgon jag förväntar mig att få på söndag får vi se hur det blir med. Troligtvis vaknar jag tidigt och kan inte somna om eller så!!
Som våra goda vänner sa innan vi åkte och hämtade dottern, "passa på att njuta av en sovmorgon!". Då hade vi hört oss ledsna på sådana kommentarer, eftersom vi varit barnlängtande och barnlösa i många år. Nu kan man le lite åt det rådet och även ge det till andra i samma sits!!
Rykten går att det snart är dags för fler BB, och vi hoppas att CCAA matchar långt in i oktober den här gången. Hur lång väntetid vi kommer att få kan ju ingen säga och det som är svårt med att vänta denna gången är just ovissheten. Förra gången visste vi mellan tummen och pekfingret ungefär hur lång väntan skulle bli. Nu vet vi inte alls.
Jaha, dags att pyssla med annat. Vi ses när vi ses!
Till helgen är det dags att prova att låta dottern sova över hemma hos mormor och morfar. Första natten vi sover utan henne på snart 2 år. Vi tror att det kommer att gå bra, då dottern har en bra relation till sina morföräldrar och de har vaktat henne här hemma när vi varit borta. Lite konstigt blir det nog och den sovmorgon jag förväntar mig att få på söndag får vi se hur det blir med. Troligtvis vaknar jag tidigt och kan inte somna om eller så!!
Som våra goda vänner sa innan vi åkte och hämtade dottern, "passa på att njuta av en sovmorgon!". Då hade vi hört oss ledsna på sådana kommentarer, eftersom vi varit barnlängtande och barnlösa i många år. Nu kan man le lite åt det rådet och även ge det till andra i samma sits!!
Rykten går att det snart är dags för fler BB, och vi hoppas att CCAA matchar långt in i oktober den här gången. Hur lång väntetid vi kommer att få kan ju ingen säga och det som är svårt med att vänta denna gången är just ovissheten. Förra gången visste vi mellan tummen och pekfingret ungefär hur lång väntan skulle bli. Nu vet vi inte alls.
Jaha, dags att pyssla med annat. Vi ses när vi ses!
24 Januari
Go´kväll!
Nu sover dottern sött i sin säng efter en lång dag på dagis. Sitter här och uppdaterar min blogg med nya länkar.
I dag har jag haft mycket på arbetet så jag har inte haft tid att fundera mera på vår väntan. Nu när jag sitter på "kammaren" så kommer dock tankarna. Vem väntar vi på? Är vårt barn redan fött och lämnat någonstans? Det är lite tvetydiga känslor, vi är egoister och längtar efter ett barn som är övergivet någonstans i Kina... Det är ju inget man skulle önska ett barn, men när det nu finns så många föräldralösa barn i världen så anser jag, att för de barnen är det en andra chans till ett normalt liv i en familj. Barnhem är inte ett hem för barn!
Jag brukar skriva ner mina tankar och längtan till vår blivande barn, precis som jag gjorde när vi väntade vårt första barn. Tänk den dagen dottern vill läsa min dagbok och hon får se hur efterlängtad hon var!
När vi väntade förra gången så krävdes det förberedelse av alla de slag; inköp, iordningsställande av lekrum, barnsäkra bostaden osv. Nu är allt redan förberett och klart, det enda osäkra är ju om alla barnkläderna kommer att kunna användas, det finns ju trots allt en liten chans till att vi får en pojke från Kina! Chansen är liten, men den finns. Då blir det att göra sig av med alla flickkläderna i alla reseväskor och påsar i klädkammaren...
Det är lite lustigt hur man tänker innan man får sitt barn, hur man tror vardagslivet kommer att se ut! Till viss del blev det som jag trodde, men i andra avseenden blev det inte så. Man lär sig något nytt varje dag och att leva med en 3,5-åring är både roligt, jobbigt och tröttsamt. Dessutom när vi fick en liten tjej som pratar och pratar och pratar så mamma har fått konkurrens här hemma. Pappa får ibland inte en syl i vädret när vi sätter igång. Dock är det bra för hennes språkutveckling! Ordförrådet är stort och hon överraskar oss jämnt och ständigt med nya långa ord och förklaringar av hur saker och ting ligger till. Jag bara väntar på 4-5 åringen som lär vara en allvetare har jag hört!
Oj, vad jag svamlar på. Undrar om någon ids läsa vad jag skriver. Snart dags att hänga upp nästa tvätt... Tvättkorgen är aldrig tom, den fylls på hela tiden och kräver sin uppmärksamhet.
Dags att sluta för nu. Sov gott, det lär nog jag göra i natt!
Nu sover dottern sött i sin säng efter en lång dag på dagis. Sitter här och uppdaterar min blogg med nya länkar.
I dag har jag haft mycket på arbetet så jag har inte haft tid att fundera mera på vår väntan. Nu när jag sitter på "kammaren" så kommer dock tankarna. Vem väntar vi på? Är vårt barn redan fött och lämnat någonstans? Det är lite tvetydiga känslor, vi är egoister och längtar efter ett barn som är övergivet någonstans i Kina... Det är ju inget man skulle önska ett barn, men när det nu finns så många föräldralösa barn i världen så anser jag, att för de barnen är det en andra chans till ett normalt liv i en familj. Barnhem är inte ett hem för barn!
Jag brukar skriva ner mina tankar och längtan till vår blivande barn, precis som jag gjorde när vi väntade vårt första barn. Tänk den dagen dottern vill läsa min dagbok och hon får se hur efterlängtad hon var!
När vi väntade förra gången så krävdes det förberedelse av alla de slag; inköp, iordningsställande av lekrum, barnsäkra bostaden osv. Nu är allt redan förberett och klart, det enda osäkra är ju om alla barnkläderna kommer att kunna användas, det finns ju trots allt en liten chans till att vi får en pojke från Kina! Chansen är liten, men den finns. Då blir det att göra sig av med alla flickkläderna i alla reseväskor och påsar i klädkammaren...
Det är lite lustigt hur man tänker innan man får sitt barn, hur man tror vardagslivet kommer att se ut! Till viss del blev det som jag trodde, men i andra avseenden blev det inte så. Man lär sig något nytt varje dag och att leva med en 3,5-åring är både roligt, jobbigt och tröttsamt. Dessutom när vi fick en liten tjej som pratar och pratar och pratar så mamma har fått konkurrens här hemma. Pappa får ibland inte en syl i vädret när vi sätter igång. Dock är det bra för hennes språkutveckling! Ordförrådet är stort och hon överraskar oss jämnt och ständigt med nya långa ord och förklaringar av hur saker och ting ligger till. Jag bara väntar på 4-5 åringen som lär vara en allvetare har jag hört!
Oj, vad jag svamlar på. Undrar om någon ids läsa vad jag skriver. Snart dags att hänga upp nästa tvätt... Tvättkorgen är aldrig tom, den fylls på hela tiden och kräver sin uppmärksamhet.
Dags att sluta för nu. Sov gott, det lär nog jag göra i natt!
Start på min blogg!
Hej!
Första gången jag gör en egen blog! Jag har läst många andras och tycker mycket om att skriva ner mina tankar och funderingar kring vår väntan på ett till adoptivbarn från Kina.
Jag och min man har således en dotter från Kina som blir hela 4 år i år! Vi kom hem under 2005 med henne och tiden har verkligen gått fort. Efter föräldraledighet har jag börjat arbeta igen under hösten 2006. Under 2006 gjordes en hemutredning och vi skickade vår ansökan till Kina i maj 2006 och har nu väntat i 8 månader. Vem vet hur länge till vi får vänta på ett barnbesked? Men som man säger, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge??
Första gången jag gör en egen blog! Jag har läst många andras och tycker mycket om att skriva ner mina tankar och funderingar kring vår väntan på ett till adoptivbarn från Kina.
Jag och min man har således en dotter från Kina som blir hela 4 år i år! Vi kom hem under 2005 med henne och tiden har verkligen gått fort. Efter föräldraledighet har jag börjat arbeta igen under hösten 2006. Under 2006 gjordes en hemutredning och vi skickade vår ansökan till Kina i maj 2006 och har nu väntat i 8 månader. Vem vet hur länge till vi får vänta på ett barnbesked? Men som man säger, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge??
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)