Bild över Kina

Bild över Kina
Kina - landet som gjort oss till barnfamilj

Sökmotor

Anpassad sökning

20 December

I år har CCAA, om jag räknat rätt, matchat 66 kalenderdagar (om nu inte CCAA skulle hinna med en omgång till före 31/12 i år vilket jag inte tror). Vi har 81 dagar kvar och om CCAA inte speedar upp och matchar 66 dagar år 2009 så kommer vi vid den här tiden nästa år ha 15 dagar kvar att vänta.

Nu har CCAA uppmanat barnhemmet att höja vårdavgiften och man kan ju hoppas att det påverkar antalet barnrapporter som skickas in. Dock får vi information från vår organisation som haft möte med CCAA att de flesta barnen på barnhemmet är SN-barn och de går ju via 48-timmarssystemet och påverkar inte den vanliga kön. Vi har i nuläget inte tagit något beslut om vi skulle välja att gå SN-vägen i stället.

Efter att ha väntat 31 månader och kanske har 14-15 månader kvar (om takten bibehålls) och att vi får nytt medgivande så känns inte väntan lika lång. Vi har i så fall i runda slängar lite mer än ett år kvar och med erfarenhet går ett år väldigt fort. Bara det här året har gått snabbt tycker jag, även om jag varit frustrerad många gånger vad gäller väntetiden. När man har barn hemma så fyller det ens tid - även om man bara har ett barn. Hushållsarbete tar en hel del tid, inköp likaså. Dessutom umgänge med våra vänner och dotterns vänner tar tid i anspråk. Nästa år har vi en del planer för vad gäller resor av det kortare slaget, som vi ser fram emot. Dessutom firar vi 10 årig bröllopsdag under året som kommer (oj, vart tog tiden vägen?).

Nu står vi inför julfirande och nyårsfirande vilket ju är en massa skoj. De allra flesta julklapparna är inköpta och en del mat kvar att handla men sedan kan man slå sig till ro. Nu är det bara snön som lyser med sin frånvaro, lite hopp finns om att det skulle kunna komma lite snö till Jul! En flicka kan ju alltid hoppas, eller hur?

Inga kommentarer: